Vi följer nordens historia

Vikingatiden, nordisk mytologi, nordens historia från istiden fram till vikingatidens slut och zoologi är viktiga karaktärsämnen för årskurs 4.

I berättelserna ur den nordiska mytologin följer vi asagudarnas öden och äventyr. Vi följer nordens historia från istiden, över stenåldern,  järnåldern och bronsåldern fram till vikingatiden, ända till dess att Sverige kristnades. Vi oss omkring i vår omgivning och fördjupar oss i vår hembygds historia och letar efter spår av isens framfart och efter de människor som en gång bott och verkat i denna trakt.

Vi upptäcker zoologins värld

I zoologin får eleverna följa några djur och de olika djurens egenskaper och karaktäristiska förmågor. Vi jämför örnens skarpa syn, kossans lugna idisslande och bläckfiskens flykt i ett moln av bläck med våra egna förmågor och kvalitéer. Och vi ser att människan kan mycket av det som djuren kan – men att hon inte är lika specialiserad. Vi ser att människan istället är mångsidig och har förmågan att tänka ut olika saker, att använda sina händer och ta hjälp av verktyg vid behov.

Teori och praktik varvas

I matematiken räknar vi bråkräkning och fortsätter med matematikuppställningar. Vi övar att tillverka en karta, mäter och ritar och lär om hur kartan kan berätta om hur omgivningen ser ut. I svenskan fortsätter vi med grammatik och rättstavning och att formulera egna texter. Vi besöker biblioteket och olika museum. Läsning, bokreferat, grammatik, rättstavning, välskrivning, hantverk och korsstygnsbroderi, målning, sång, musik, gymnastik och naturupplevelser är ständigt återkommande under året.

I klass fem är världens stora kulturepoker det övergripande temat.

Vi upptäcker Indiens och Egyptens mytologier

Eleverna får via berättelser och upplevelser följa med till Indiens kultur, höra skapelsemyter och berättelser om gudar och gudinnor. Vii tänder rökelse, äter indisk mat och dansar indiska danser och musikundervisningen inspireras av den indiska musiken så att alla sinnen tilltalas. Så går resan vidare till det gamla Persien. Eleverna får höra berättelserna ur Gilgameseposet, följa stadskulturen framväxt och se hur den persiska kulturen skiljer sig från den indiska.

Därefter är det dags för den gamla egyptiska mytologin, från den gamla dödskulturen till den senare soldyrkan, pyramidernas hemligheter och faraonernas olika levnadsöden. Så till sist har vi kommit fram till Grekland och den grekiska mytologin. Eleverna får höra om de olika gudarna och gudinnorna och deras mod, deras list och deras nycker. I gymnasikundervisningen får man prova på olika olympiska idrottsgrenar som grekerna ägnade sig åt som te x spjutkastning och brottning.

Nu övergår formteckningen till geometri

I klass fem övergår den tidigare formteckningen till geometri och på fri hand ritar eleverna geometriska figurer som cirklar, trianglar, kvadrater och pentagoner och övar inför geometrin med passare och linjal i årskurs 6. I kulturperiodernas bildmaterial känner eleverna igen mycket av sina tidigare formteckningsuppgifter på dekorativa border på antika grekiska urnor och i indiska, persiska, egyptiska och grekiska tempel.

Botanik kommer in i bilden

Ett annat viktigt tema under året är botanik. Genom naturstudier ser vi på olika växters förvandlingar under årets gång. Eleverna studerar svampar, alger och lavar. Ser hur olika växter trivs i skugga och hur andra sträcker sig mot ljuset och hur knoppar spricker upp om våren och blir till blad och blommor.

Konstnärliga ämnen har en viktig plats

Målning och teckning har dagligen en viktig plats i undervisningen. I handarbetet stickar eleverna lovikkavantar om hösten och till våren syr de ett djur.

Norden och Sverige är i fokus

I geografin läser vi om Sverige och norden. Vi ser på hur landskapen skiljer sig åt i vårt avlånga land med sjöar, älvar, fjäll och hav och hur våra grannländer ser ut och övar att läsa i kartböcker.

Grammatiken får en central plats

Grammatik, både svensk och engelsk, har en central plats i klass fem. I svenska går man igenom samtliga ordklasser och arbetar mycket med skriv- och stavningsregler.

Eleverna i klass sex är ofta intresserade av frågor kring rätt och fel och kring handling och konsekvens. De blir ofta mycket engagerade då de möter orättvisor och hör om människor som har det svårt och många elever deltar aktivt i samtal om dessa frågor.

Vi möter romarna

I skolan läser vi nu om romarna och hur den demokratiska processen växte fram parallellt med rättssamhället. Vi följer romarnas framfart i världen, hur de erövrade ny mark och skapade ett gigantiskt imperium. Det romerska riket föll men många av deras ideal, lagar, organisationsstrukturer, strategier och byggnadsverk som vägar och akvedukter återfinner vi i vår egen tid. Eleverna kan samtala kring frågor om dåtidens syn på världen och dra paralleller till vår egen tid och reflektera över hur man såg på människan då och nu. När romarriket faller är det dags för Europas medeltid. Då får eleverna återse flera av de personer de mötte i årskurs två under berättelserna om legenderna som exempelvis den heliga Birgitta och se flera och mer ingående sidor i hennes liv.

Fysiken kommer in i bilden

Fysiken kommer nu in som ett nytt ämne. Vi ser och hör, studerar optik och akustik och övar att noga iaktta och återberätta vad vi kan uppfatta med våra sinnen.

Geografi och klimat, geologi och istider, mineraler och bergarter utforskas

I geografin läser vi om Europa. Vi ser hur klimatet skiljer sig mellan norr och söder, mellan slättland och bergsklimat och hur det påverkat människans liv och sätt att leva på i olika områden. På kartan ser vi hur bergskedjorna hänger samman och hur floderna och sjöarna ligger i förhållande till Europas stora städer. Man tittar även på jorden som helhet och ser världsdelarnas och kusternas form, hur strömmar och vindar och bergsmassiv påverkar klimatet.

Geologi är ett viktigt ämne i klass sex och man tittar på berggrunden och dess formationer och hur istiden påverkat landskapet. Man undersöker olika mineraler och bergarter och var på jorden berggrunden är ung respektive gammal och hur det tar sig olika uttryck i form av vulkanism och jordbävningar.

Vidare i matematiken och i svenskan

I matematiken kommer procenträkning in som nytt begrepp. I svenskan börjar man ta ut satsdelar och repeterar och fördjupar kunskaperna om ordklasserna.

Musik med kör

Musik med kör, stämsång, noter och instrument kompletterar undervisningen tillsammans med bild och målning, undervisning i främmande språk, trä och textilslöjd och mycket annat.